Utrustning för långfärdsåkning

Av Bruno Carlström, medlem i LLSK

Lämpliga skridskor

Finns från några hundra kronor till över tusenlappen. Fråga någon i klubben om du är osäker.

Skorna

Ska vara varma, gärna vattentäta, men också bekväma att gå i när man ska förflytta sig på land,
det behövs ibland för att komma till åkbar is.

Isdubbar

Ska sitta högt under hakan och bör kunna lossas utan att handskarna tas av.

Visselpipa,

Av plast, följer oftast med isdubbarna.

Livlina

Linan bärs lämpligen i en ytterficka på ryggsäcken så att den kan nås utan att
säcken tas av. Linans ena ände ska vara fäst vid ryggsäckens midjerem.
Den som är händig rekommenderas att göra en drygt meterlång rem med öglor i
båda ändarna. Ena öglan kopplas till linan och den andra till midjeremmen.
En stor karbinhake fästs på remmen i axelhöjd och används att fästa den livlina
som kastas till en om man plurrar, då får man båda händerna lediga för isdubbarna.

Ispik

Finns som enkel- eller dubbelpik. Måste finnas i varje grupp.

Skidstavar

Bra att ha för att hålla balansen om man ska passera ”skravelis”.
En bra kombination är en ispik och en skidstav.

Ryggsäck

Lagom storlek ca 40 liter.
Den fungerar som flytväst och ska därför vara försedd med gren- och midjerem så att
den inte flyter upp och trycker ner ditt huvud om du plurrar.
I ryggsäcken packas ett komplett ombyte i vattentäta plastpåsar, det är dem som ger
flytkraften.Har man ombytet i genomskinliga påsar ser man vad som ligger var.
Två kraftiga plastpåsar behövs för att inte dina torra sockar ska bli blöta när du
tar på skorna efter ”badet”. Stoppa påsarna i skorna före fötterna, annars riskerar
du att ha två påsar med hål där tårna sticker ut.
Ta gärna med en rejäl handduk.

Mat och dryck

Varm dryck och en macka smakar bra på rasten och ger energi för den fortsatta turen.

Klädsel

Enligt flerskiktsprincipen med förstärkningsplagg att ta på vid raster eller väderförsämring.
Om man ”hurvas” lite innan start brukar klädseln vara lagom under åkning.

Övrig utrustning som är ”bra att ha”

Hjälm.
Knäskydd. Det finns mjuka skydd som får plats under byxorna.
Armbågsskydd.
Tändstickor/tändare.
Kniv.
Första förband.
Karta och kompass.
Telefon. Lämpligen i en plastpåse, de flesta tål inte vatten.
GPS. Är oftast vattentät.

Säkerhet vid åkning

Åk inte ensam!
Går det flera turer med olika svårighet så välj en tur som du vet att du klarar av.
Följ alltid färdledarens anvisningar.
Före start brukar han gå igenom dagens tur och repetera de tecken som används i olika
situationer.Om inte annat sagts så gäller åkning på ett led med ett sådant avstånd mellan
åkarna att man hinner väja om framförvarande faller.
Åker man i ”svärm” ska man ge akt på eventuella tecken från färdledaren.
Du får inte åka före färdledaren, om han inte gett sitt tillstånd förstås.
Ispik och stavar håller man lämpligen snett framför sig med spetsarna nedåt.

Om du plurrar

Ligg stilla några sekunder och hämta andan. Det är ingen panik, du flyter på din
ryggsäck och ditt superunderställ och yllelångkalsonger fungerar som en provisorisk
våtdräkt så länge du ligger stilla.
Vänd dig om i vaken så att näsan pekar åt det
håll du kom ifrån, isen bar ju där.
Nu har dina kamrater förhoppningsvis fått fram en livlina och kastar ut den till dig och
drar upp dig.Väl uppe är det sedan ”bara” att söka lä bakom kamraterna, strippa och ta
på det torra ombytet.